Det är något särskilt med den här tiden på året – december. En tid för att stanna upp, reflektera och blicka tillbaka på allt som har varit. Precis som naturen, som nu vilar i sin vinterdräkt, är det en påminnelse om att vila är en del av livets cykel. Men under den till synes stilla ytan pågår en förberedelse. Naturen samlar kraft inför det nya som ska gro. Och vi människor – vi är inte så olika vi!
Under ett skogsbad jag ledde i förra veckan sa en deltagare: ”Det är fascinerande hur det ser så dött ut här nu, men när man går nära och känner in, så är den ändå så levande.”
Jag tycker det var en så vacker metafor för oss människor. Vi behöver ibland backa tillbaka, samla kraft och låta oss själva bara vara – innan vi kliver in i något nytt. Och att inte vara för snabba med att döma, analysera och dra slutsatser. Något/ någon kan se ut på ett visst vis men när vi kommer närmre, skrapar på ytan så kanske det öppnar upp för något annat. En viktig påminnelse att vi behöver ta det lugnt ibland, vi behöver ge oss tid att tolka, ta in och vara tillsammans med.
När jag tänker tillbaka på 2024 frågar jag mig själv:
Vad har gett mig glädje? Det är såklart de stora stunderna, härliga event och firande med vänner. Men även det lilla i vardagen, som en spontan kram från dottern, som att sitta under ett träd och lyssna på vinden eller när inget blev som tänkt men ändå blev bra. För mig har naturen återigen varit en outtömlig källa till glädje och energi. Att se hur den förändras med årstiderna har påmint mig om att inget står stilla.
Vad har inspirerat mig? Det är mycket under året som har inspirerat mig. Människor jag mött både genom mitt företagande och i det privata, som delar med sig av sina perspektiv och livsberättelser. Och även deltagare under olika naturnära aktiviteter jag mött, som tolket och delat med sig av sina upplevelser, såsom att få syn på livskraften i en till synes vilande vintergren. Jag älskar även att få inspirera till varande i naturen. Att få guida människor till att landa.
Vad vill jag släppa taget om? Sådant som jag känner skaver, som tar mer energi än vad det ger. Det som inte längre tjänar mig. Att släppa taget kan vara svårt, riktigt svårt, men det är nödvändigt för att göra plats för något nytt – precis som träden släpper sina löv.
Vad drömmer jag om för 2025? Jag fullkomligt älskar att jag de senaste åren släppt in naturen på ett annat plan och låter naturen inspirera mig på ett annat sätt än tidigare. Min dröm och önskan för 2025 är att fortsätta leva i takt med naturens rytm. Att hitta nya sätt att skapa, växa och ge tillbaka. Jag drömmer om att få fler människor att upptäcka naturens magi – inte bara som en plats att gå till, utan som en plats att verkligen vara i.
Naturen lär oss att allt har sin tid. Våren kommer inte snabbare för att vi skyndar på den, och vintern är inte mindre värdefull för att den är stillsam. På samma sätt kan vi tillåta oss själva att vara i den fas vi är, utan att döma eller forcera fram något. Vi får lita på att livet har en naturlig rytm.
När jag tänker på det nya året känner jag hopp och tacksamhet. För allt jag har lärt mig, för allt jag har fått uppleva och för det som väntar.
Jag tycker att det är fint att göra en utcheckning av det som varit och tror verkligen att det hjälper att på ett bättre vis starta något nytt. Så nu bjuder jag in dig till att reflektera, skriv gärna ner, kring det som varit och det som kommer.
Vad vill du ta med dig från 2024?
Vad vill du lämna bakom dig?
Vad drömmer du om för 2025?
Låt oss ladda in och ladda upp tillsammans. Precis som naturen!
Ta hand om dig!
Kramar Vanessa
Comments